Gott nytt år och Panta rhei! Det här året har mer än något annat av mina levnadsår präglats av livets enda konstant – förändring. 2015 utnämns därför till Herakleitos år. 

Flytten till Malta. Att frigöra sig från Sverige har varit en lång process, som med all sannolikhet inte är klar psykologiskt. Det tog mig två år från första tanke till migration. Er vill jag enbart uppmana att börja fundera på hur det går till och ifrågasätta era rädslor för ett liv utanför Sverige – indoktrineringen sitter djupt inne och om man vill ha en chans att fatta informerade beslut i frågan om huruvida det ens går måste man börja samla information. Skriv till mig om ni undrar, jag pratar gärna om det. 

Kattlöshet. Franzi klarade en bukoperation i våras. När det stålbadet var över var sannolikheten för att han skulle råka ut för ytterligare livshotande problem liten, men han fick en svår autoimmun reaktion av rabiesvaccinet som staten krävde för att han skulle få flytta med till Malta. Det var väldigt obehagligt och svårt – framför allt för att han inte kommer få glida runt i solen som det var tänkt.

Glädje och sorg. I min närhet har många andra drabbats av sorg när föräldrar och barn gått bort. Men också väldigt många vänner har förlovat sig eller gift sig. Jag och Martin förlovade oss. I vanlig ordning har man glidit ifrån vissa personer och kommit andra närmare. Det som händer i övriga världen har också präglat det här året. Ofta har märkliga känslor av ambivalens infunnit sig.

Tacksamhet. I år har jag fått äran att umgås mycket med några och göra bekantskap med fler företagare än tidigare, och själv börjat lära mig om det. Skapande individer med en helt otrolig inställning till vad som är möjligt, och som har en förmåga att lösa praktiska problem som jag trodde var mycket mer sällsynt. Jag har blivit mer ödmjuk och mindre självupptagen av detta och för det är jag evigt tacksam.

Inspiration. Andra människors förändring har mer än innan blivit uppenbar. I yrket och annorstädes har jag träffat och hört från en handfull människor inspireras av den professionella doer-attityd som präglar bubb.la-projektet, och dessa har själva börjat producera fantastiska saker. Det finns inget bättre än att höra om det.

2016 kommer handla ännu mer om hur man går från tanke till handling och inspirerar andra till det. Jag ska försöka att inte bara prata om exit, eftersom jag vet att det är svårt. Till de som känner att de inte kan vill jag också uppmana att skriva till mig och prata om vad man kan göra utöver att välja bort.

Och eftersom årets stålbad vemodigt nog lett till större frihet ska jag försöka ta det tillvara så mycket som det går.